Jag tänder på muskler!
21 januari 2008 21:00  |
| Att ge sig in i kroppsbyggandet innebär inte bara glamourösa galor för majoriteten av världens 70 professionella kvinnliga muskelknippen. I stället är träffar med män som är beredda att betala tusentals dollar för att klämma på musklerna och få massage det som i många fall drygar ut hushållskassan. Jag tänder på muskler ! är en brittisk dokumentär från 2006. Det finns omkring 70 professionella kvinnliga kroppsbyggare i världen. Gayle Moher är en av dem, rankad som en av de tio främsta inom den gruppen. Hon är ursprungligen från Storbritannien, men bosatt i Arizona i USA sedan slutet av 80-talet, på grund av de större möjligheterna där att tjäna sitt uppehälle på kroppsbyggandet. Men det är en tuff bransch, bara de som regelbundet vinner på de stora galorna har chansen att livnära sig fullt ut tävlandet. Övriga är tvungna att extraknäcka vid sidan av. Dokumentären följer Gayle när hon drygar ut ekonomin genom att umgås med män som tänder på hennes muskler. Busschauffören Rommel exempelvis, är beredd att spendera uppskattningsvis en hel veckolön för att träffa Gayle i en timme. Han får då bland annat massage av den muskulösa kvinnan och känna på hennes spända bicepsmuskler. Vidare åker Gayle, i Jag tänder på muskler !, till sitt hemland för att ge sig ut på en kroppsbyggarturné tillsammans med branschkollegan Lauren Powers. Första stoppet är London, dit postsorteraren Daniel från Bristol har åkt buss i drygt fyra timmar för att få träffa Gayle. Han är uppspelt över den stora dagen, och säger sig inte ångra de tiotusentals pund som han har lagt ut på liknande evenemang under den senaste femårsperioden. I programmet får tittarna en inblick i den vardag som de flesta av de kvinnliga muskelknippena delar, med allt vad det innebär. Gayle till exempel tröttnar snabbt på det kringflackande livet och saknar sin 17-åriga dotter. Men turnerandet och träffarna med de många männen är en nödvändighet för att få fortsätta med det hon älskar, kroppsbyggandet. |
Det är rätt tjejer ska också få vara muskelberg utan att bli kallade äckliga.